Varför är det aldrig som i alla sagor och filmer att alla lever lyckliga i resten av livet?
Jag fattar ju att det inte fungerar så, men varför gör man då sådana filmer?
Nog för att det är något vi drömmer om att livet ska vara enkelt och perfekt, men kan vi inte bara inse att det inte är så och försöka göra något verklighetstråget någon gång...
Tänker ofta att kärlek är ett annat ord för sorg, men det är lite fel att säga så också.
För kärlek är något så underbart på samma gång, dock något som inte går att styra över och det blir oftast inte som man tänkt sig... Sånt man får leva med och så får man lära sig att gå vidare. Det är dock lättare sagt än gjort :/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar