Alla springer, vill någonstans.
Hoppas de på att hitta något finare? Något bättre?
Jag vill aldrig bli som dem. Vill inte jaga efter något som inte finns.
Det blir inte bättre än vad du gör det till.
Hur blir det då när man flyr från allt man har?
Stanna och lev en stund. Gör det du vill, det du känner för.
Kvittar vad andra tänker, om du gör det som känns rätt så kommer du bli så mycket starkare än de som dömer.
Du vågar leva ditt liv!
7 april 2013
De finns människor som verkar tro att jag har gjort val som lett mig till där jag är idag.
Det är inte riktigt så det är, det är inte jag som gjort de valen.
Innan nästa gång du säger något om vad man borde göra, tänk på att många inte valt att vara i det ställe där de är.
Jag var bara ett barn, men det brydde du dig inte om.
Var med om saker barn aldrig inte ens borde veta finnas, inte ens vuxna får utsättas av det.
Men det hände mig.
Det var mycket som hände.
Jag blev ensam.
Lämnad av alla de jag litade på.
Mobbad av de som kallas för kompisar.
Trakasserad av de som kallas för förebilder.
Jag dog då, jag låste in känslorna djupt inom mig. Ingen skulle få veta vad som hänt.
Nu, så många år efter så börjar de låsta portarna rosta. De börjar släppa igenom lite i sprickorna.
Folk vänder ryggen till när de får se det lilla som kommer ut.
Få förstår något alls.
Innan du säger något, tänk igenom att det kan komma som ett slag för den andra.
Och ja, jag söker hjälp. Men den hjälpen jag får har jag svårt att ta emot. Vill inte bli sviken eller lämnad igen. Så jag håller mig för mig själv.
Ensam stark sägs det...
Ensam stark..
Det är inte riktigt så det är, det är inte jag som gjort de valen.
Innan nästa gång du säger något om vad man borde göra, tänk på att många inte valt att vara i det ställe där de är.
Jag var bara ett barn, men det brydde du dig inte om.
Var med om saker barn aldrig inte ens borde veta finnas, inte ens vuxna får utsättas av det.
Men det hände mig.
Det var mycket som hände.
Jag blev ensam.
Lämnad av alla de jag litade på.
Mobbad av de som kallas för kompisar.
Trakasserad av de som kallas för förebilder.
Jag dog då, jag låste in känslorna djupt inom mig. Ingen skulle få veta vad som hänt.
Nu, så många år efter så börjar de låsta portarna rosta. De börjar släppa igenom lite i sprickorna.
Folk vänder ryggen till när de får se det lilla som kommer ut.
Få förstår något alls.
Innan du säger något, tänk igenom att det kan komma som ett slag för den andra.
Och ja, jag söker hjälp. Men den hjälpen jag får har jag svårt att ta emot. Vill inte bli sviken eller lämnad igen. Så jag håller mig för mig själv.
Ensam stark sägs det...
Ensam stark..
Ett andra jag
Jag försvinner bort i mina drömmar, långt bort där det inte finns några spår av det som hänt. Bort till en plats där jag är fri. Fri från kraven, fri från måsten, fri från dömande blickar.
Till en plats ute, ute i ljuset. Känner gräset som kittlar under mina nakna fötter när jag går långsamt fram. Det är så ljust att allt försvinner, vart kommer allt ifrån?
Höjer blicken och ser att det är natt. Stjärnorna lyser klart trots det starka ljuset. Hör ett svagt ljus, som en viskning som bärs fram av vinden. Det smeker mitt öra, letar sig in och sätter igång trumhinnan. Ljuv musik hörs, som av en orkester av stråkar.
Med en smäll bryts allt och det blir tyst. Ljuset drar sig snabbt tillbaka och nu kan jag se vart det kommer ifrån. Det är jag som är ljuset. Men nu är mer av en svag lyckta som sotat igen och knappt vill släppa ut några strålar.
Jag blir rädd, rädd för mig själv.
Blir tyngdlös när jag ser mig själv, flyter upp och svävar över mig när ett andra jag kommer gåendes.
Han tar mina armar, leder mig bort. Får mig att göra saker som jag inte vill. Får mig att slita upp huden på min arm. Hör hur jag suckar lätt när blodet börjar rinna ner längs min handled.
Lika snabbt som det försvann kommer musiken tillbaka, de mjuka tonerna smeker hela min kropp och ljuset kommer tillbaka. Men en liten del av mig blev kvar i mörkret, fast av det jag gjorde.
En del som nog aldrig kommer hitta ut igen, varför gör jag så här mot mig själv om och om igen?
Till en plats ute, ute i ljuset. Känner gräset som kittlar under mina nakna fötter när jag går långsamt fram. Det är så ljust att allt försvinner, vart kommer allt ifrån?
Höjer blicken och ser att det är natt. Stjärnorna lyser klart trots det starka ljuset. Hör ett svagt ljus, som en viskning som bärs fram av vinden. Det smeker mitt öra, letar sig in och sätter igång trumhinnan. Ljuv musik hörs, som av en orkester av stråkar.
Med en smäll bryts allt och det blir tyst. Ljuset drar sig snabbt tillbaka och nu kan jag se vart det kommer ifrån. Det är jag som är ljuset. Men nu är mer av en svag lyckta som sotat igen och knappt vill släppa ut några strålar.
Jag blir rädd, rädd för mig själv.
Blir tyngdlös när jag ser mig själv, flyter upp och svävar över mig när ett andra jag kommer gåendes.
Han tar mina armar, leder mig bort. Får mig att göra saker som jag inte vill. Får mig att slita upp huden på min arm. Hör hur jag suckar lätt när blodet börjar rinna ner längs min handled.
Lika snabbt som det försvann kommer musiken tillbaka, de mjuka tonerna smeker hela min kropp och ljuset kommer tillbaka. Men en liten del av mig blev kvar i mörkret, fast av det jag gjorde.
En del som nog aldrig kommer hitta ut igen, varför gör jag så här mot mig själv om och om igen?
4 april 2013
3 april 2013
2 april 2013
Vissa kallar mig galen, andra kallar mig för en konstnär
Jag skulle nog säga att jag är båda ;)
Tog årets första dopp idag, blev så även om jag har en envis förkylning som inte vill släppa taget. Men förhållandena tillät mig inte gå ifrån platsen utan en bild när jag ligger näck i vattnet. Blev så snyggt.
Är så otroligt glad över att jag lyckats ta en seriös bild efter cirka 4 månaders uppehåll. I'm back on track baby!!
Ni kommer säkert få se bilden när den är helt klar, är en del arbete som ska bli klart i photoshop först.
Sålänge få ni nöja er med en tråkig bild som jag tog påväg hem från järvafältet
Tog årets första dopp idag, blev så även om jag har en envis förkylning som inte vill släppa taget. Men förhållandena tillät mig inte gå ifrån platsen utan en bild när jag ligger näck i vattnet. Blev så snyggt.
Är så otroligt glad över att jag lyckats ta en seriös bild efter cirka 4 månaders uppehåll. I'm back on track baby!!
Ni kommer säkert få se bilden när den är helt klar, är en del arbete som ska bli klart i photoshop först.
Sålänge få ni nöja er med en tråkig bild som jag tog påväg hem från järvafältet
1 april 2013
Tiden går bakåt
Bara för att tiden ska gå lite segare tog jag en bild och bestämde mig för att frilägga kameran helt..
För er som inte vet vad frilägga betyder är det att man klipper ut något från en bild.
Originalet ser ut så här
Min inspiration inom foto har legat jobbigt lågt de senaste månaderna, har knappt klarat av att fota alls. Alla bilder jag tar tycker jag bara blir så dåliga..
Men ska göra ett ärligt försöka att återgå till mitt projekt "den bortglömda människan". Hoppas det sätter lite fart i hjärnan så jag kan börja fota mer igen. Saknar verkligen att bara kunna ta upp kameran och göra något bra av det.
31 mars 2013
Hemma igen
Så nu är jag äntligen tillbaka från fjällen. Det var ganska mysigt att vara där men hade problem med pjäxor och mitt mående så blev knappt att jag åkte något. Så längtade hem en hel del när det inte blev så mycket tid i backen som jag egentligen skulle vilja.
Såg till att plocka hem lite negativ nu när jag var tillbaka till min älskade dator :) Så blir två bilder från i somras. Valde att inte ta bort allt damm o sånt på den ena bilden för att jag gillade känslan det gav.
29 mars 2013
Sida ett
"Allt man kan se är deras kalla ryggar. Jag kommer aldrig kunna förlåta er för det ni gjort."
22 mars 2013
I feel like skit, but atleast I feel something
Tar ett bloss för att rensa lungurna, för att kunna uppskatta luften.
Bränner mig på tändaren bara för att kunna uppskatta att inte vara i smärta.
Bosätter mig i mörkret så att varje liten solstråle känns.
Jag dödar mig själv bara så jag kan åter födas på nytt.
Bränner mig på tändaren bara för att kunna uppskatta att inte vara i smärta.
Bosätter mig i mörkret så att varje liten solstråle känns.
Jag dödar mig själv bara så jag kan åter födas på nytt.
19 mars 2013
Det är vått nu, men solen kommer gå upp
Vänner genom vått och torrt, även om det mest varit vått senaste tiden. Men solen kommer gå upp, för oss båda. Och då kommer det bli underbart.
Skänker en tanke till dig varje sekund, ta hand om dig.
Skänker en tanke till dig varje sekund, ta hand om dig.
Mys kväll
Hade en fantastisk kväll på scouterna ikväll, ett möte för alla "gamlingar" ;)
Meditation, yoga, massage, fotbad och fika. Finns inte mycket bättre blandning för en lyckad tisdagskväll
Meditation, yoga, massage, fotbad och fika. Finns inte mycket bättre blandning för en lyckad tisdagskväll
15 mars 2013
Dejt med mig själv
Hade en liten foreveralone dejt idag. Eller valde egentligen att vara själv, kände att jag inte klarade av att vara med något just idag.
Men blev ganska mysigt ändå, lite shoping och bio.
Skaffade även 2 nya hål i örat.
Höger öra den här gången, så nu har jag två hål i höger öra och en töjning på 6mm i vänster.
Men blev ganska mysigt ändå, lite shoping och bio.
Skaffade även 2 nya hål i örat.
Höger öra den här gången, så nu har jag två hål i höger öra och en töjning på 6mm i vänster.
12 mars 2013
12/3
Va på fotografiska idag, tycker alltid det är mysigt att komma dit. Idag var jag inte där så mycket för att kolla på utställningarna, utan mest för att bara sysselsätta hjärnan med något.
Typ halv borta vandrade jag runt bland alla foton. Måste åka dit när jag känner mig lite bättre så jag ger varje utställning en ärlig chans.
Blev riktigt nöjd med den här bilden :) Är ovanligt att jag blir nöjd med bilder..
Blev skrämd när den här lilla bjässen plötsligt var bredvid mig.. Så något i ögonvrån och hoppade till när jag insåg att det var något gigantiskt (ja, jag är lättskrämd ibland)
Som tur va så ramlade jag inte ner i vattnet.
11 mars 2013
My little light in the big dark world
I will try to keep you safe my little light, you are the one that makes my hope stay.
You give me hope of a brighter tomorrow.
Whitout you I would die.
Without you I would be lost.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
































