Tycker det är så sjukt, att man måste vara helt nere på botten innan man kan få hjälp upp. Känner många som har försökt att ta hjälp att psykologer och läkare men inte fått hjälpen de behöver bara för att det inte är totala vrak. Visst jag förstår att man måste prioritera mycket inom vården. Men när det gäller psykisk ohälsa, är det då så smart att låta de som mår på gränsen till totalt braka ihop att bara låta dem vara tills de antingen blir lite bättre själva (vilket i många fall är omöjligt) eller tills den dag då de bryter ihop helt och inte klarar av att komma upp ur sängen på morgonen.
Jag har haft otrolig tur med att få den hjälpen jag fått. Även om jag inte visar hur jag mår (eller gjorde det inte då) så lyckades jag få hjälp. Men det är skamligt av sjukvården att det tog så lång tid att få hjälp. Och att det är så få som får hjälp även om de söker den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar